Min lilla plutt blir bara större o större... *snyft*

I onsdags blev lille man 10 månader!!
Tiden går så fort så jag hinner inte med.
Känns inte som om det var längesen jag klämde ut honom ju.
Och om 2 månader är han 1 år, svårt att greppa om att han snart är så stor.

Men nu är det ordnat med dagis anmälan =/ kändes i hela kroppen!!
Sen var vi igår på jobbet och talade om detta inför jobb starten i november =( kändes inte heller roligt.
Hade jag kunnat hade jag nog inte jobbat mer alls!!!
Men tyvärr så är ju pengar nått man tydligen inte kan leva utan, så man får ju "bita i det sura äpplet" då.

Men fy snart börjar jag jobba och han börjar dagis.... ='(
Fast jag tror nog min son är ett dagisbarn, så det kommer nog gå bra. Vissa säger ju att mitt barn är inte riktigt gjort för dagis, trivs bäst hemma medans vissa säger att mitt barn älskar dagis, typiskt dagisbarn, blir bara rastlös hemma. Och jag tror min son är ett dagisbarn just för att det märks lite på han, han är ett väldigt aktivt litet knyte. Blir lätt rastlös hemma, gillar att vara bland andra barn och människor, älskar att vara på Öf eller hos mina vänner som har barn. Så jag tror han kommer trivas på dagis. Sen kommer det nog vara tufft för oss bägge när han ska inskolas. Jag kommer antagligen börja gråta första gången han lämnas!! Men hur hemskt det än kommer att kännas så tror jag det är jätte viktigt att barn får gå på dagis, om så bara för an kort stund. Men jag gillar det inte för det =(