För mycket tid att slå ihjäl...

Veckan som var efter g.operationen hade min kära svärmor vår yngsta, S, iom att jag inte fick bära och lyfta.

Vilket resulterade i att jag hade flera timmar att slå ihjäl då stora, A, var på dagis. 

Städning som i vanliga fall tar mig ca 1½-2 dagar att genom föra med lilla S tog mig en halv dag. Tvätten like så. Tvättade som en iller och på 2 dagar var tvätt korgarna helt tomma. Men vad skulle jag göra med övriga tiden. Går ju inte titta på tv flera timmar så jag letade saker att virka och virkade denna söta docka. Tog mig dock bara 2 dagar att göra men då hade jag nått att pyssla med. 

Gjorde den naturligtvis i rosa, la till detaljer såsom rosetten och en liten "scarf". 

Sen återstod ju bara en sak... Vem skulle få dockan då? Det hade jag inte tänkt på.

Men så klart att mosters lilla fisa skulle få den rosa skapelse. Så, så fick det bli. Dock blev A lite sotis så jag har precis börjar med en till honom med. Fast han skulle ha en kille eller närmare bestämt en racer förare som är röd, vit och grå. -"Men mest röd, mycket rött!" säger då min underbara 3-åring nickandes förståndigt. Nej, nej min son gillar inte alls rött.... 

Men jag vet inte om jag läste fel eller räknade fel nånstans för när jag skulle montera var kroppen så mycket mindre än huvudet (syns bara från sidan, har ingen sån bild) så huvudet dippade ner. Funderade på att göra om men satte mig faktiskt och räknade maska för maska och insåg att det stämde med mönstret. Så på nästa jag gör nu så virkar jag öppningen på kroppen och öppningen på huvudet lite större för med stadga. Så får vi se om det blir bättre. Dags för tråkiga hus bestyrer medans den lille sover och den stora är på dagis.